Just idag, för ett år sedan, gick vi ut i sociala medier att vi skulle ha barn i juni.
Idag blir Freja 8 månader. Man kan inte tro att hon är 7 veckor för tidigt född. Hon är ikapp med så gott som allt, både vikt/längdmässigt som utvecklingsmässigt. Det är bara krypandet som inte kommit igång riktigt. Men det kommer. Hon avskyr att ligga på magen, vill bara stå eller vara nära i knät.
Klappar i händerna och börjar vinka lite ibland. Pratar och har sig. Blåser ut luft genom munnen och pruttar med munnen. Det är väldigt roligt just nu. Speciellt när vi också gör det. Då blir hon riktigt glad.
Skrattar åt hunden och när jag sjunger imse vimse och gör rörelser till sången på hennes mage.
Vi pratade om neo-tiden igår jag och sambon. Nu hade vi en relativt smärtfri neotid men ändå. Det är vårt första barn och hon kom tidigt. Även om Freja andades bra själv och var helt okej så fanns ändå den ständiga oron. Jag viskade till henne varje kväll: snälla dö inte.
Den känslan på neo är svår att förstå om man inte själv varit där.
Jag vet att det finns de som haft det betydligt svårare än vi och bebisar som fått kämpa otroligt mycket mer än Freja men detta blev vår kamp och Freja är en stark liten tjej.
Vi kämpade på med amningen. Jag var så fast besluten om att det skulle gå. Nu 8 månader senare ammas det fortfarande vissa tider på dygnet men inte alls i den utsträckningen som tidigare.
Kärleken jag känner till min dotter är fantastisk. Det är som en drog, jag kan inte få nog. Dock en bra drog ❤
Stora tjejen! 8 månader ❤❤❤
2 veckor gammal! Min lilla bebis! 💕
1 månad gammal! Sondfri och sötare än sötast ❤