I 30+4 för 4,5 år sedan så åkte jag in med hotande förtidsbörd.
Jag vill verkligen inte att det blir så denna gång. Vill komma över 30+4 och 32+5 så kommer det kännas bättre. Då blir det inte lika mycket för tidigt som med Freja.
Andas!
Märker att stressen och pressen över att vara gravid och mamma, sambo och flyttkoordinator inte är en bra kombination. Två veckor kvar tills stora lasset går. Till helgen blir det fler vändor eller ja inte för mig. Åker med dit och hem när de flesta vändor
är klara.
Veckan efter har vi flyttbil. Vill inte ha en massa småskit då utan bara möbler och cyklar samt vissa blommor. Det jobbigaste är väl att jag inte kan eller får/vill packa något tungt eller lyfta för den delen heller. Men känner mig totalt jävla värdelös
som bara sitter ner och försöker vila medan det bärs och grejas runt mig. Jag vill ju bara vara med och göra mitt...
Jag är asbra på att packa och flytta. Jag har gjort det för många gånger och har gjort alla misstagen innan lärdomarna kom.
Det blir dock inte alltid som man vill och just nu får mitt fokus ligga på bebis. Bebis ska ha det så bra som möjligt och är det vila som krävs är det det som får bli min melodi.
